En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Syftet med denna studie var att undersöka om aktivitetsbaserad matematik förekommer i förskoleklasen. Undersökningen genomfördes i fem förskoleklasser, fyra av dessa i två småstadskommuner i södra Sverige och en på en svensk skola i Europa. Observationer användes som undersökningsmetod och observatörerna var okända för barnen i de observerade klasserna. Resultatet från undersökningen visade att aktivitetsbaserad matematik användes i tre av de fem förskoleklasserna. I en av de två förskoleklasser som inte visade något exempel på aktivitetsbaserad matematik, gav observationen information om att den fortsatta aktiviteten skulle innehålla matematik som var aktivitetsbaserad.

Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) är en kalkyleringsmetod som blev populärt under slutet av 80-talet och har sedan dess engagerat många forskare och praktiker. Konceptet växte allteftersom konsultbolag sålde implementeringar, mjukvara togs fram och vetenskapliga artiklar publicerades. Metoden kom dock att kritiseras för att vara komplex och resurskrävande och det skapades en bild av att det endast var stora företag som var lämpade att använda sig av metoden. På senare tid har studier gjorts som visat att mindre företag framgångsrikt kunnat implementera och använda sig av ABC och rekommendationer och riktlinjer för dessa har tagits fram. Vi finner dock en avsaknad på studier riktade mot mikroföretags tillämpande av ABC.

Problem: Problemet för de kommunala verksamheterna är hur de ska få de tilldelade resurserna att räcka till för att tillfredsställa kommuninvånarnas behov. Under senare tid har man infört nya styrverktyg inom den kommunala verksamheten, ett av dessa är ABC-kalkylering. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera varför Uppsala kommun inte fortsatte med ABC-kalkyleringen efter pilotstudien. Vi vill även reda ut om skolverksamheten skulle kunna använda sig av en ABC-kalkylering för att få en mer produktiv resursfördelning. Metod: Vi har valt att arbeta med skolverksamheten inom Uppsala kommun och ABC-kalkylering inom grundskolan.

Denna uppsats behandlar utformningen av ett kalkylsystem i ett mindre husbyggnadsföretag. Vårt syfte har varit att undersöka det nuvarande kalkylsystemet på Englundshus AB och föreslå förbättringar. Prissättning är ett viktigt konkurrensmedel och för att kunna göra en bra prissättning behövs bra kalkyler. Små företag har ont om resurser att lägga på ett kalkylsystem men har ändå stort behov av noggranna kalkyler. Vår undersökning baserar sig på intervjuer med fallstudieföretagets VD Jarkko Erikshammar och ekonomiansvarige Johanna Vikström samt att vi följt Jarkko Erikshammar under hans dagliga arbete med kalkylering.

I den här tekniska rapporten försöker författarna att lyfta fram ett alternativt sätt att kalkyleraprojekt inom näringslivet. Metoden kallas successiv kalkylering eller successivprincipen.Allt för många projekt är komplexa och det är ofta som kalkylerna inte stämmer. Med den härmetoden förenklar man inte projektens komplexitet, utan bryter ner osäkerhetsfaktorerna såatt man därefter ser projektet med neutrala ögon. På så sätt har beställaren möjligheter att taställning till hinder som kan äventyra hela projektet. Därefter kan man välja att gå vidare medprojektet fullt medveten om eventuella osäkerheter eller avstår från att genomföra projektet.Om man går vidare med projektet kan man ta fram handlingsplaner i ett mycket tidigt stadiumoch förebygga kostsamma misstag.Rapporten utgörs av en större litteraturbakgrund.

Denna undersökning syftar till att kartlägga utbredningen av aktivitetsbaserade kalkyler i sydsvenska processindustrier. Vidare vill vi, i tre av dessa företag, djupgående beskriva och analysera de kalkylmetoder som dessa företag använder sig av. Uppsatsen är tudelad. Först har en enkätundersökning använts för att kartlägga utbredningen av ABC-användare i det sydsvenska näringslivet. För att få en djupare förståelse för företagens kalkylerande har sedan personliga intervjuer genomförts med tre företag från kartläggningsstudien.

Den här studien undersöker hur kontorets utveckling har sett ut under 1900-talet och går sedan in specifikt på en av de kontorstyper som utvecklingen har mynnat ut i: den aktivitetsbaserade arbetsplatsen. Studien är baserad på fastighetsföretaget Vasakronan, som hösten 2012 bytte till en aktivitetsbaserad arbetsplats på deras kontor Klara Zenit i Stockholm. På kontoret har sex intervjuer genomförts med anställda på företaget, samt en person ur ledningen som var drivande i etablerandet av kontorstypen, i syftet att ta del av de anställdas upplevelser kring förändringsprocessen, åsikter om arbetsplatsen och hur de har förändrat sitt beteende i och med bytet av kontor. Svaren från de anställda har jämförts med svaren från ledningspersonen för att se om företaget har lyckats få de effekter de strävat efter. Det har även undersökts hur det med rummets utformning går att styra och kontrollera anställda utifrån Foucaults teorier om övervakning och disciplin, samt om Klara Zenit utifrån Lars Zanderins arbetsmiljömodell uppfattas som en god arbetsmiljö.

Syftet med denna studie var att undersöka hur chefers ledarskap praktiseras och karaktäriseras i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Genom att intervjua chefer som övergått till att arbeta i aktivitetsbaserade kontor visade resultatet att kontorets utformning ställer nya krav på chefer att leda medarbetarna jämfört med tidigare kontorslösning. Kontorets design har lett till att medarbetarnas synlighet i relation till chefen minskat medan medarbetarnas individuella ansvarstagande ökat. Cheferna upplever en minskad kontroll i relation till medarbetarna som lett till att cheferna behövt anpassa sitt ledarskap för att minska distansen och bidra till ökad interaktion. Lyhördhet och tillgänglighet visade sig vara viktiga egenskaper för att bidra till ett gott ledarskapför medarbetarna.

Bakgrund:                   För att stärka sin position på marknaden önskar Staples Sweden AB utöka sitt artikelsortiment till att omfatta 1 000 000 artiklar. För att möjliggöra sortimentsexpansionen behövs beslutsunderlag rörande hantering och kostnadsstruktur identifieras.Syfte:                          Syftet med studien är att utveckla en modell vid val och utformning av distributionssätt för att föreslå en distributionsslösning. Syftet är också att genom en kostnadsanalys identifiera orderkostnadsstrukturen för den föreslagna distributionslösningen.Metod:                        Vid genomförandet av studien tillämpades en fallstudiedesign. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer utförda på Staples Sweden AB.Slutsats:                      Vid tillämpningen av modellen som utvecklades i studien framkom att distributionslösningen ska utgöras av direktleveranser, konsoliderade direkleveranser, ?cross-docking?, ?cross-docking? med buffert och traditionell lagerhållning.

Den allt hårdare konkurrensen på marknaden gör att det blir alltviktigare för mindre tjänsteföretag att utvärdera sitt val avproduktkalkyl.Syftet med denna uppsats är att undersöka El- Företaget AB:sproduktkalkylering samt ge förslag till eventuella förbättringar genomatt jämföra med befintliga och lämpliga produktkalkyler.Resultatet i denna undersökning visar att påläggskalkylen är den mestlämpade kalkylmetoden för El- Företaget AB. Företaget använder sig avdenna modell idag men i slutsatsen har vi konstaterat att det krävsförbättringar. Dessa förändringar bör genomföras för att företaget iframtiden ska kunna jämföra och kontrollera sina kostnader på ettbättre sätt.Because of the competition on the current service market it is moreimportant to minor service companies to evaluate there choice ofproduct calculation.The purpose is to examine El- Företaget Ab:s product calculation andsuggest possible improvements by comparing with existing andappropriate product calculating- methods.The result in this survey shows that absorption costing method is themost suitable one to use by El- Företaget AB. The company uses thismodel today but through the conclusion we have worked outimprovements. These changes will be made to compare and controltheir cost in a better way in the future..

Denna studie undersöker en it-organisation som idag är organiserad som en aktivitetsbaserad arbetsplats. De två forskningsfrågor som lett den empiriska undersökningen är; ?Bidrar den aktivitetsbaserade arbetsplatsen till en flexibel organisation?? och ?Hur upplever cheferna i den studerade it-organisationen att den aktivitetsbaserade arbetsplatsen påverkar deras arbetsförhållanden och förmåga att sätta gränser i det dagliga arbetet?? Den aktivitetsbaserade arbetsplatsen visar sig utifrån numerisk och funktionell flexibilitet bidra till en flexibel organisation. Vidare visar resultatet att cheferna på det aktivitetsbaserade kontoret saknar socialt stöd som ett resultat av att arbeta på detta sätt och även att det blivit svårare att sätta gränser i arbetet. Denna studie bidrar till forskningen på området aktivitetsbaserade arbetsplatser och hur det är för chefer att arbeta på dessa.

Den traditionella påläggskalkylen har kritiserats för att ofta ge ett bristfälligt beslutsunderlag med schablonmässiga kostnadsfördelningar. ABC- kalkylen utvecklades för att ge mer detaljerade och rättvisande kalkyler och dess användningen har blivit omfattande bland företagen. Ofta används dock ABC-kalkylen som ett separat system utan att integreras med företagets andra system. Man fortsätter att använda den traditionella metoden till externa rapporter. Detta innebär att företaget måste administrera två parallella system, vilket ofta förvirrar och irriterar beslutsfattarna.

Problemet med traditionell självkostnadskalkylering är att de indirekta kostnaderna ofta fördelas efter produktionsvolym och att det därför finns en risk för att vissa produktgrupper subventionerar andra. Det här är vanligt inom företag med stort produktsortiment, som exempelvis i läkemedelsbranschen. ABC-kalkylering däremot utgår från att aktiviteter konsumerar resurser och att det är produkter som konsumerar aktiviteter. Således kan man genom ABC-kalkylering skapa en mer tillförlitlig fördelning av kostnaderna. Syfte Syftet med vår uppsats är att genom en fallstudie beskriva och analysera traditionell produktkalkylering för ett läkemedelsföretag.

Vi har inte funnit några konkreta sammband mellan hanteringen kvalitetsbristkostnader och Volvo Pentas användande av ABC-kalkylering. Vidare har vi kunnat konstatera att medvetenheten om att det finns kvalitetsbristkostnaderna inom företaget är relativt stor. Dock finns väldigt få system eller verktyg för kontroll och uppföljning av kostnader som orsakas av kvalitetsbrister. Vårt förslag till Volvo Penta är att, under den lönsamma period som företaget nu befinner sig i, upprätta ett system som fångar upp företagets kvalitetsbristkostnader. Vi tror att detta kan generera stora kostnadsbesparingar i framtiden..